Narkosläkaren häktad för dråp.

Jag tänkte först skriva om en dag som kandidat när jag läser det här och det här.

Så här följer mitt resonemang: Läkare är som alla andra, människor. Det finns de av dem som är ena rötägg och det finns dem som är änglar. Det finns de som är superduktiga på sina jobb och de som helt enkelt suger. Men i slutändan är dem människor och kapabla av att begå misstag.

Jag har många gånger uttryckt min starka avsky mot människor som har ett krimillt förflutet och som söker sig (och tas in!!!) på läkarprogrammet. Att man ens har nerverna och mage att kräva tillit från patienter, när man för några år sedan fann det lämpligt att ta en annan människas liv eller våldta ett barn... Det är beyond my comprehension.

Jag tycker under inga som helst omständigheter att det motsatta (att man begår ett brott först när man är läkare) är att försvara. Återigen handlar det om patienters tilltro och hopp till hela läkarkåren, som får stå på spel. Om fallet med denna narkosläkare verkar vara sant, om det visar sig att hon är skyldig till att ha berövat ett litet barn livet, ska hon straffas som alla andra människor. Och det förtjänar hon, oavsett intentioner! I Sverige är det än idag olagligt att beröva någon livet oavsett anledning.

Men!!! Det som gör mig nästan illamående är hur just detta fall har handlagts! Dels det att läkaren utan förvarning blir upphämtad PÅ JOBBET, inför kollegor och patienter. Om det visar sig att läkaren är oskyldig i slutändan, kommer dessa människor fortfarande se hur stora polisklädda män/kvinnor släpar iväg med henne, varje gång hon ska behandla något barn. Vad hände med ordet diskret? Råkade de plötsligt falla ur ordlistan hos rättsväsendet? Kunde man inte hämtat henne några timmar tidigare när hon fortfarande var i hemmet? Man undrar verkligen vad tanken var bakom detta anhållande. Kan det vara för att jävlas? Jag ser då ingen lämplig förklaring till att en människa blir upphämtad på jobbet av polis, inför kollegor och kunder p g a MISSTANKAR!

En annan sak är att det har varit så offentligt alltihop. Media har glupskat i denna nyhet, utan hänsyn till vilken skada denna läkare, avdelning med personal, patienter, hela läkarkåren och VÅRDEN kommer att ta p g a sådant respektlöst agerande. Och att man skriver i bildtexten i princip: "Titta, där gömmer hon sig bakom sin advokat." Ja, men lämna henne ifred!!! Än är det inga bevis mot henne. Det är på misstankar som grund varför hon sitter där, så behandla henne med den respekt ni vill bli bemötta med den dag jag drar er inför rätta för att ni är journalistikens avskum! Jag förstår att Aftonbladet så gärna vill rapportera om sanningen (HAHAHAHAHA!!!), men än finns ingen sanning. Än finns inga bevis. Folket har ännu ingen rätt att få veta något, då inget finns att veta.

En annan grej som gör mig tokig är att läkaren häktas för att inga bevis ska kunna undanröjas... Typ vilka bevis? Jag har för mig att man inte ens kan radera i patientjournalsystem. Enbart makulera - av juridiska skäl. Dessutom antar jag att åklagaren har journalen till fullt förfogande, och journalen är den dokumentation och det bevismaterial som kan berätta om vad som hände den dagen. Så vad mer finns det att undanröja? Tiopentalflaskan som användes då? PVK som man på ett CSI-sätt kan gnugga en bomullstuss i och på så sätt få bevis för att spärra denna doktor på livstid? Eller något DNA-spår i något hörn i MRT-salen? Seriöst!!!

Sist är man rädd att för att läkaren kan påverka undesköterskan som ska vittna i fallet. Jobbar man inom vården är man väldigt lojal mot ens kollegor - man utsätts dagligen för situationer när man måste hålla ihop för att systemet inte ska kollapsa. Sjukvården är den arbetsplats där, alla inte kan dra åt varsitt håll för liv och välbefinnande av oskyldiga står på spel. Men!! Vår främsta lojalitet har, är och kommer alltid vara gentemot patienten! För det är i slutändan för patienten vi jobbar. Man kan inte utgå ifrån att denna undersköterska kommer begå mened, bara för att risken finns. Därför att chansen att han/hon är en hederlig, professionell person som sätter sina patienters säkerhet i främsta rummet är mycket större.

Jag förstår inte när Sverige blev ett land där man är skyldig till motsatsen är bevisad. Jag kommer ihåg förstå lektionen med Matt McGee i svensk lag och rätt. Han skrev stort över tavlan att inför lagen är man alltid oskyldig till motsatsen är bevisad! Eller hade han kanske fel?