Jag läser då termin 8 på läkarprogrammet i Uppsala och har då "gjort det här" ett tag nu. Jag tänkte därför berätta lite om hur jag hamnade här och i en senare del om att läsa till läkare i Uppsala.
Jag kan börja lite om min bakgrund. Jag är ursprungligen från Malmö och läste på Malmö Borgarskola ett program som heter International Baccalaureate - kort IB. Utbildningen är - som namnet antyder internationell och därför sker all undervisning på engelska (franska eller spanska i länder där dessa språk är officiella). I Sverige sker undervisningen på engelska. Man läser först ett Pre-IB år som egentligen inte ingår i själva programmet men som i Sverige finns med för att gymnasieutbildningar ska vara treåriga.
Man får välja sex; minst två språk, matematik i valfri svårighetsgrad, ett naturämne och ett samhällsorienterat ämne. Har man särskilda skäl kan man få läsa in ett irregular diploma, dvs att man inte följer den mallen utan väljer fritt. Särskilda skäl kan vara att man behöver flera naturämnen för att komma in på önskad universitetsutbildning etc. Jag fick alltså då läsa ett irregular diploma för jag behövde alla naturvetenskapliga ämnen för att läsa medicin.
Jag tog examen med ett snitt som berättigade mig till medicinstudier i Sverige. Jag hade även sökt till universitet i England och fick bl a en intervju i Camebridge. Att få komma dit och gå på en intervju och träffa professorerna där var fantastiskt roligt! Definitivt en upplevelse jag får dela med mig av till mina barn och barnbarn. Dessutom hade jag sökt till Manchester och några andra ställen och fick en intervju i Manchester, men jag bestämde mig då för att "cancel my application" - eftersom jag kände att jag inte ville läsa vidare direkt efter gymnasiet och ville göra något roligt först.
Sista ansökningsdagen till universitet i Sverige, den terminen jag tog studenten, blev jag övertalad av min vän Steve att i a f testa att söka till läkarprogrammet här i Sverige, vilket jag lyckades göra en halvtimme innan dem la ner ansökningsfunktionen på VHS hemsida. Detta resulterade i en dåligt genomtänkt prioritering av val av lärosäten och utan att tänka mer på det begav jag mig iväg på en välförtjänt semester efter studenten.
Mot slutet av sommarlovet får jag reda på att jag kom in på läkarprogrammet i Uppsala (ända mot slutet av första termin på läkarprogrammet kunde jag inte peka ut Uppsala på en Sverigekarta). När jag kom hem igen från semestern hade jag en vecka på mig att fixa boende och annat viktigt inför en flytt till Uppsala. Om ni inte förstått det än tackade jag självklart ja till platsen - eftersom det var inte värt att ta risken att försöka en annan gång och inte komma in. Den 28:e augusti 2005 började jag alltså på läkarprogrammet i Uppsala.
Några tips som man kan tänka på om man vet med sig att man vill plugga här:
* Tänk noga igenom varför du vill läsa till läkare och sök därefter. Det här är en utbildning som kräver mycket motivation och inte desto mindre passion. Det finns många ute i landet vars enda dröm är att bli läkare, så söker man trots att man är osäker på om det är rätt riskerar man att "ta någon annans plats". Det betyder att man kommer in på programmet istället för någon som jättegärna vill läsa till läkare, sen inser man att den där osäkerheten berodde på att man inte eg vill läsa till läkare så mkt och man hoppar av efter en termin eller två på programmet. Detta betyder att alla dem som man konkurrerade ut vi intagningen inte får chansen till platsen man tog.
* Kolla upp praktisk information om de orter du söker till. Viktiga adresser och telefonnummer etc. Det kan handla om kontakt med försäkringskassan, att man letar upp olika bostadsbolag i staden och ställer sig i kö till lägenhet/korridorsrum redan i samband med att man söker. Visst kommer man inte komma att bo på alla ställen man söker till, men man kan ju alltid tacka nej till lägenheter man får erbjudanden om. Det är bättre att ha möjligheten att tacka nej än att stå utan boende. Annat som kan vara viktigt är att söka CSN tidigt. Fundera även på om du kommer att ha tid till att jobba extra då det för det mesta finns goda möjligheter till det som student - man får bara inte vara för kräsen. I s f kan man ju börja fundera på om man skulle kunna tjäna ihop så man slipper ta lån. Dessutom kan en tusing eller två extra i månaden behövas även om man tar fullt medel fr CSN om man vill kunna skämma bort sig lite extra ibland, eller ha över till roliga aktiviteter.
GLÖM INTE FÖRSÄKRING!!! Det kommer någon dag när man behöver den.
* Tänk på att alla städer inte har allt att bjuda på. Utövar du en särskild sport som du inte kan tänka dig att vara utan, kan det var viktigt att kolla upp sånt i förväg. Speciellt om man kommer från en storstad och ska läsa i en mindre stad. Själv tänkte jag inte så mkt på att alla städer inte är som Malmö och det kan ta tid att vänja sig vid att öppettiderna är kortare, vissa saker inte finns överallt eller överhuvudtaget, att trafikförbindelser inte går så ofta mm. Är sånt mkt viktigt ska man nog fundera på vart man söker då.
* Tänk på att med dagens internetkultur så är möjligheterna stora till att samla information. Ska man flytta hemifrån för första gången kan man aldrig vara för förberedd. Kolla därför upp på internet via exv diverse communities som exv facebook om det finns någon grupp eller förening som berättar om staden, universitetet etc. Eller en förening för nya studenter. Kolla upp information om nationerna och vad dem erbjuder för hjälp samt aktiviteter. Uppsala har ett mkt utvecklat nationsliv som man kan dra mkt nytta av men även nöje. :)
*CYKEL. Oavsett var du väljer att bo, men framförallt i Uppsala så köp en cykel. Det är smidigt, det är snabbt, det flexibelt och allra viktigast för en fattig student: förutom själva cykeln (om man inte redan har en) DET KOSTAR INGENTING. Det är även bra på så sätt att man slipper dem dåliga trafikförbindelser som finns i Uppsala och dåliga tider. Cykeln blir ens absolut bästa vän!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Malmö är bäst på många sätt. Hatar bussförbindelserna här i Uppsala.
:-) Nice input!
Det låter nästan som att du med anklagande röst förebrår mig för att du inte fick vila ut fler terminer! :-P Vah?! Ville du ta ett sabbatsår? :-P
Du, precis som Steve, avundas jag och ni skriver väldigt bra som gör att en annan förstår mer. Jag vill själv bli läkare (kirurg) och hoppas att jag kommer dit någon dag. Det är bra med era tips ni ger! Och jag gillade din "berättelse om mig själv" på din profilsida. =)
Hej Fatoma!!
Jag vet inte om du kollar din blogg längre, men jag hamnade här och det var väldigt bra att läsa ditt inlägg :) vilken slump att du har palestinsk bakgrund!! Det har jag också :)
Hursomhelst kommer jag från Örebro och går min sista termin på Naturvetenskapsprogrammet SPRINT (undervisning och kurslitteratur på engelska)
Jag har drömt om att bli läkare så länge jag kan minnas och än så länge står alla dörrar öppna. Jag tror att Uppsala blir mitt förstahandsval men trots det vore det oerhört kul att höra hur du upplever att det varit för dig? Ångrar du ditt val eller är du nöjd? Känns utbildningen lagom fräsch i Uppsala eller upplever du att andra studenter i andra städer känner mer engagemang från sina lärare etc? Tack så himla mycket för din tid om du får chans att svara ! :) och lycka till!!
Jag funderar på att gå ib o undrar om slutproven i trean var svårt? tack på förhand!
Skicka en kommentar