So, this blog is goin international. Or just english, due to requests from several places in the world. Now, it was a while ago I did IB, so my english is not the best in the world. Therefore! Any mistakes you find here you can blame on... Google Translate. :P
Sooooooo, mmmmmmm... First week of psychiatry-training is over. THANK YOU, LORD IN HEAVEN! These weeks have been painful! I could be politically correct or empathetic or whatever and go like: "Pooooor old, autistic, depressed, suicidal people. I really care about what you feel and want you to TALK to me. Let me help you."
But I should be honest with you - I FRANKLY JUST DON'T CARE! Do you have anything that needs to be sliced away? A tumour perhaps?
Everybody have emotions. :O And worst of all is they need to talk. I hate talking about emotions (if I'm not high on eostrogen that is, which doesn't happen that often). Here's a scenario of how misplaced I am at psych:
Patient comes in and all parts are seated. Quite for seconds, then psychiatrist asks how the patient feelsThe patient either bursts out in tears or shrug their shoulders (Now really? You came all the way here so you could shrug your shoulders?) By the shrugging I loose control and my eyelids start lifting weights. To be clear on this, if i am not taking part in any activity requiring energy and oxygen I am lowered in state of conciousness to a sleeping state. Me bye bye. Gutten nacht, auf wiedersen, aurevoir, bon soir... just gone with the wind.
And the problem is that the more I try to overcome this problem, by really focusing on what's said, the sleepier I get! So every session ends with me nodding of fatigue to the extent I almost snore. And every ****ing time my supervisors see me. Luckily, they have still not mentioned it.
Positive: My supervisor who is very cool, the selfnamed surgeon of psych and the pali dude who works there! yay!
Aaaaaaaah. There are few things in life I really enjoy. Coffee, food, shopping, men AND sleeeeeeeeep! Ah! Sleep is so good I wanna kiss it, bite it, eat it, play with it and hug it... and kiss it again. It's so good I could marry it. And let it have an open relationship with me. As long as it comes back to me every night. I'd buy sleep gifts and shower it in compliments. And scream I love it from the roof of a Flogsta high-buildning.
Not that I am tryin to make any associations between me and Sleeping Beauty:P
torsdag 15 oktober 2009
söndag 11 oktober 2009
Helg igen
Shit pommes frites! I fredags hade jag min rättsmedicintenta och det gick - efter några hårresande ögonblick av fundersamhet från examinatorns håll - förvånansvärt bra.
Denna kurs har lett till följande:
1. Att jag fick bekräftat att världen är en precis lika suspekt plats med sjuka människor som jag misstänkt men förträngt.
2. Att kvinnor inte ska lämna sina hem för utanför kan dem bli våldtagna eller misshandlade, eller drogade och våldtagna, eller drogade och misshandlade, eller...
3. Att kvinnor inte ska stanna i hemmet för de kan bli våldtagna, eller misshandlade , eller misshandlade och sen våldtagna och inte att förglömma mördade med kökskniven pga tillgänglighet.
4. Val av vapen beror på tillgänglighet - alltså försöker människan alltid göra det mest dödliga av situationen.
5. Skaffa inte barn. De kan bli våldtagna, misshandlade etc.
6. Om du trodde att främligar är farligast, think twice! Det är oftast din partner... Om du är kvinna.
7. Om att du blir inget snyggt lik av att brännas till döds.
8. Teoretiskt så skulle man kunna dränka en människa, hoppa i och plocka upp liket, lägga människan i bakluckan på en bil och sen dränka bilen... Eller så var personen vid liv när den dränktes i bilen (som jag så långsökt tänkte)!
9. Världen är så jävla sjuk!! Och ingen förstår vad rättsmedicin är så jag har nu i några dagar gått en kurs i "CSI".
10. Autoerotik ska man inte hålla på med om man inte e 200% på att utrustningen funkar och om ingen kan höra ens skrik.
Men tentan gick då som tidigare nämnt bra. Vilket på nåt sätt är jävligt dåligt. Försök finn ett mönster:
Internmedicintenta - var för sjuk för att plugga. Fick bra poäng.
Kirurgtentan - skjöt upp på pluggandet till sista veckan. Sköt sen upp på pluggandet till sista dagen, vilket var en mycket dålig idé för hela den dagen var jag upptagen med annat. Fick ändå jättebra resultat, trots att jag eg mådde så dåligt att jag inte skulle ha skrivit tentan.
Samhällsmedicin - oklart resultat. Men kan berätta att mitt tentaplugg bestod av att lyssna till K som läste tentafrågor högt.
Radiologitentan - tror att det kan ha gått bra trots att jag (gissa vad jag ska skriva).
Rättsmedicintentan - klarade den med bra poäng trots sista natten plugg av halva kompendiet.
Summa summarum: Jag börjar bli för kaxig för mitt eget bästa och det är inte bra för jag stressar ju upp mig så sjukt inför varje tenta för jag postponar allt till sista sekund. Jag väntar spänt på min ulcusperforation alltså.
Annars har jag sovit bort två helger av mitt liv, hatar neuropsyk-kursen från djupet av min svarta själ och har nu börjat på mitt projektarbete inom bröstkirurgi. Livet ... eeeeh... leker? :S
onsdag 7 oktober 2009
den intellektuella eliten som ska ta över landet diskuterar
fatoma säger:
Regeringen har sänkt fribeloppet...
så vem ska vi träna skottskador på?
johanna säger:
nej fan!
inte för att jag är i närheten ändå men...
fatoma säger:
dem har sänkt fribeloppet för att öka lånet
Jag får inte ihop hur det skulle vara en bra grej
johanna säger:
fattig är man lik förbannat
ja det är ju mysko, moderater VILL väl att folk ska jobba?
fatoma säger:
Jag trodde oxå det
men sen dem började regera har dem ju varit mer socialistiska än vänsterpartiet
johanna säger:
förutom alla privatiseringar då
fatoma säger:
amen typ
johanna säger:
och FKs nya system (som visserligen kanske behövdes i viss mån...)
fatoma säger:
"ok, grabbar! Vi säljer apoteket, vi gör det svårare för studenter att dryga ut den lilla kassa dem får i lån, gör det skitsvårt att vara arbetslös i dessa tider av ekonomiskkris, vi tillåter tjuvlyssning på folks privata samtal och vi förbjuder ungdomarna att använda den teknik dem växte upp med. Det låter väl som en hyfsat bra plan, eller? Nej? Ok. Klubbat!"
johanna säger:
hahaha
fan tjuvlyssningsgrejen hade jag glömt, aargh
får man rösta dubbelt nästa val
fatoma säger:
jag tycker det... vi kan ju ringa till nån utomlands och lägga fram förslaget... Så kmr FRA att tjuvlyssna och e d grönt ljus så kommer inte säpo och hämtar dig i en svart pikebil från ulleråker
johanna säger:
hehe ja då vet jag
nä fan det här landet behöver något nytt
styrning av en liten intellektuell elit kanske
vad sägs om du och jag?
fatoma säger:
Shoot!
Eller bara att man följer konstitutionen Grundlagarna om frihet och sånt trams
johanna säger:
ja om vi ska vara såna
jag tycker vi kör på diktatur istället
fatoma säger:
diktatur låter faktiskt lite hemtrevligt för en arab som mig
kanske alla blattar kan assimileras
nu kopierar jag det vi sagt och publicerar som blogginlägg så slipper jag lägga fram alla dessa synpunkter igen
johanna säger:
haha det blir perfect. jag kan ta hand om inrikespolitiken om du fixar utrikes, starta inte alltför många krig bara
hehehe
Regeringen har sänkt fribeloppet...
så vem ska vi träna skottskador på?
johanna säger:
nej fan!
inte för att jag är i närheten ändå men...
fatoma säger:
dem har sänkt fribeloppet för att öka lånet
Jag får inte ihop hur det skulle vara en bra grej
johanna säger:
fattig är man lik förbannat
ja det är ju mysko, moderater VILL väl att folk ska jobba?
fatoma säger:
Jag trodde oxå det
men sen dem började regera har dem ju varit mer socialistiska än vänsterpartiet
johanna säger:
förutom alla privatiseringar då
fatoma säger:
amen typ
johanna säger:
och FKs nya system (som visserligen kanske behövdes i viss mån...)
fatoma säger:
"ok, grabbar! Vi säljer apoteket, vi gör det svårare för studenter att dryga ut den lilla kassa dem får i lån, gör det skitsvårt att vara arbetslös i dessa tider av ekonomiskkris, vi tillåter tjuvlyssning på folks privata samtal och vi förbjuder ungdomarna att använda den teknik dem växte upp med. Det låter väl som en hyfsat bra plan, eller? Nej? Ok. Klubbat!"
johanna säger:
hahaha
fan tjuvlyssningsgrejen hade jag glömt, aargh
får man rösta dubbelt nästa val
fatoma säger:
jag tycker det... vi kan ju ringa till nån utomlands och lägga fram förslaget... Så kmr FRA att tjuvlyssna och e d grönt ljus så kommer inte säpo och hämtar dig i en svart pikebil från ulleråker
johanna säger:
hehe ja då vet jag
nä fan det här landet behöver något nytt
styrning av en liten intellektuell elit kanske
vad sägs om du och jag?
fatoma säger:
Shoot!
Eller bara att man följer konstitutionen Grundlagarna om frihet och sånt trams
johanna säger:
ja om vi ska vara såna
jag tycker vi kör på diktatur istället
fatoma säger:
diktatur låter faktiskt lite hemtrevligt för en arab som mig
kanske alla blattar kan assimileras
nu kopierar jag det vi sagt och publicerar som blogginlägg så slipper jag lägga fram alla dessa synpunkter igen
johanna säger:
haha det blir perfect. jag kan ta hand om inrikespolitiken om du fixar utrikes, starta inte alltför många krig bara
hehehe
lördag 12 september 2009
Sluta tjata.
Nå, här kommer det ni alla väntat på och tjatat om. Denna bloggs kick off för höstterminen 09.
Okej, så det har varit sommar. Tanken var att efter diverse händelser i början på sommaren, så skulle jag vila. Enda problemet var dock att jag inte hade räknat med:
1. Mina föräldrar har inte förändrats, det är lika jobbigt att bo hemma hos människor som fortfarande ser på en som en 18-åring. Såklart i all välmening men det är ju inte så kul att behöva anpassa sig återigen efter sex-sju andra människor när man har levt ensam i dryga 4 åren.
2. Alla andra människor jobbar såklart. Det var ingen som orkade med mig eller kunde underhålla mig.
Därför bestämde jag mig för att avbryta min vila och sökte jobb på Avant Marketing - ett telefonförsäljar företag och jobbade som Anna Larsson. Jättekul att få prova på, men aldrig mer.
Höjdpunkterna från den tiden var
1. "Du har en jävligt sexig röst tjejen, och jag hade gärna köpt om det inte vore för att jag inte är intresserad." - Alkis-gubbe
2. Kund: "Känner du till Nix?" Jag: "Ja. Men känner du till att... (... det gäller inte företag du är kund hos)" "Fack jooooo!!!" (på riktig, äkta svengelska) Jag: Tystnad.... GAPSKRATT!!! ... Skip (han blir uppringd igen nästa dag :P)
3. Telefonsvarare: Lämna gärna ett meddelande efter tonen. *piiiiip* Kristina i bakgrunden väldigt högt: Skjuuuuuuuuuut mig! Jag: Gapskratt! Lägger på. (Till den som fick detta meddelande ber jag så förskräckligt mkt om ursäkt.)
Sex veckor senare var både jobb och sommarlov snart över. Jag går min sista dag på jobbet, och den dagen får jag kärt besök av min dotters/sons svärmor Ranja. Ranja är även den som står för sommarens i särklass roligaste felsägning:
Ranja knäcker ryggen.
Jag: Jag vill oxå kunna göra det!
Ranja: Be någon hjälpa dig. Det är enkelt. *beskriver hur man står med ryggarna mot varndra, armkrok etc...*
Hassona kommer in i köket.
Ranja: Eller hur Hassona är det skönt när man efter att ha tränat, man böjer sig fram samtidigt som någon tar en bakifrån och... Tystnad.
Jag: GAPSKRATT!!!
Nu är man då åter tillbaks i skolbänken för nionde terminen i rad. *stolt* Och detta innebär att man automatiskt kommer tillbaka till följande scenarion exv:
Medicinsk jurist pratar om papperslösa flyktingar i vården.
Fråga från en kursare: Får man polisanmäla papperslösa flyktingar om man blir tvungen att vårda dem på ett sjukhus där man jobbar?
Okej, så det har varit sommar. Tanken var att efter diverse händelser i början på sommaren, så skulle jag vila. Enda problemet var dock att jag inte hade räknat med:
1. Mina föräldrar har inte förändrats, det är lika jobbigt att bo hemma hos människor som fortfarande ser på en som en 18-åring. Såklart i all välmening men det är ju inte så kul att behöva anpassa sig återigen efter sex-sju andra människor när man har levt ensam i dryga 4 åren.
2. Alla andra människor jobbar såklart. Det var ingen som orkade med mig eller kunde underhålla mig.
Därför bestämde jag mig för att avbryta min vila och sökte jobb på Avant Marketing - ett telefonförsäljar företag och jobbade som Anna Larsson. Jättekul att få prova på, men aldrig mer.
Höjdpunkterna från den tiden var
1. "Du har en jävligt sexig röst tjejen, och jag hade gärna köpt om det inte vore för att jag inte är intresserad." - Alkis-gubbe
2. Kund: "Känner du till Nix?" Jag: "Ja. Men känner du till att... (... det gäller inte företag du är kund hos)" "Fack jooooo!!!" (på riktig, äkta svengelska) Jag: Tystnad.... GAPSKRATT!!! ... Skip (han blir uppringd igen nästa dag :P)
3. Telefonsvarare: Lämna gärna ett meddelande efter tonen. *piiiiip* Kristina i bakgrunden väldigt högt: Skjuuuuuuuuuut mig! Jag: Gapskratt! Lägger på. (Till den som fick detta meddelande ber jag så förskräckligt mkt om ursäkt.)
Sex veckor senare var både jobb och sommarlov snart över. Jag går min sista dag på jobbet, och den dagen får jag kärt besök av min dotters/sons svärmor Ranja. Ranja är även den som står för sommarens i särklass roligaste felsägning:
Ranja knäcker ryggen.
Jag: Jag vill oxå kunna göra det!
Ranja: Be någon hjälpa dig. Det är enkelt. *beskriver hur man står med ryggarna mot varndra, armkrok etc...*
Hassona kommer in i köket.
Ranja: Eller hur Hassona är det skönt när man efter att ha tränat, man böjer sig fram samtidigt som någon tar en bakifrån och... Tystnad.
Jag: GAPSKRATT!!!
Nu är man då åter tillbaks i skolbänken för nionde terminen i rad. *stolt* Och detta innebär att man automatiskt kommer tillbaka till följande scenarion exv:
Medicinsk jurist pratar om papperslösa flyktingar i vården.
Fråga från en kursare: Får man polisanmäla papperslösa flyktingar om man blir tvungen att vårda dem på ett sjukhus där man jobbar?
Sommarens flyktingbild! :P
Livet leker. Lek ni med det!
Ps. Jag rekomenderar trevlig läsning på mina vänners bloggar. Se spalt till vänster. :D
tisdag 7 juli 2009
En konstig dag...
Det känns konstigt. Michael Jackson är död. Michael Jackson är begravd. No more. Like he never was. Jag kan inte hävda att jag är ett hardcore MJ-fan. Men det är kanske för att Michael Jackson var ett självklart inslag i min uppväxt. Michael bara fanns där. Hans musik... den bara var där. Den var om inte annat självklar. Det känns som om jag alltid kunnat nynna till Billie Jean, Heal the world, Thriller, Bad... Jag kan inte ens erinra om när jag lärde mig känna igen dem, såg dem för första gången på tv, hörde från första ton att det var MJ.
Michael bara fanns, och nu finns han inte mer. Det som jag kan känna är jobbigt, är inte att han är död. Han var sjuk och döden är frid och vila. Det är nog en självisk känsla av att jag är gammal. Som att en del av mitt liv är förbi. Jag har upplevt Michael Jackson från första stund i mitt liv och nu är han död. Och med honom dog en del av min barndom.
Jag kommer ihåg en engelsklektion när vi läste ett avsnitt i skolboken om Elvis Presley. Vår engelska-lärarinna delade med sig av ett minne om sin far som lyssnade till radion och grät. När hon frågade varför hennes pappa grät sa han: "Kungen är död."
Undra vad min engelska och musiklärare kände när hon hörde att The King of Pop is Dead?
Jag tror att Michael Jackson var och kommer alltid vara så stor att jag kommer behöva berätta för mina barn om var jag var när jag fick reda på att han hade gått bort. Precis som han var en av de gemensamma minnen och människor mellan mig och min mamma, tror jag på att hans storhet kommer att förena även mig och mina barn.
Michael bara fanns, och nu finns han inte mer. Det som jag kan känna är jobbigt, är inte att han är död. Han var sjuk och döden är frid och vila. Det är nog en självisk känsla av att jag är gammal. Som att en del av mitt liv är förbi. Jag har upplevt Michael Jackson från första stund i mitt liv och nu är han död. Och med honom dog en del av min barndom.
Jag kommer ihåg en engelsklektion när vi läste ett avsnitt i skolboken om Elvis Presley. Vår engelska-lärarinna delade med sig av ett minne om sin far som lyssnade till radion och grät. När hon frågade varför hennes pappa grät sa han: "Kungen är död."
Undra vad min engelska och musiklärare kände när hon hörde att The King of Pop is Dead?
Jag tror att Michael Jackson var och kommer alltid vara så stor att jag kommer behöva berätta för mina barn om var jag var när jag fick reda på att han hade gått bort. Precis som han var en av de gemensamma minnen och människor mellan mig och min mamma, tror jag på att hans storhet kommer att förena även mig och mina barn.
Really Michael, Gone too soon. RIP
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
