Om tentor...

Okej, idag skrev jag min nästsista tenta (pediatrik), och jag är glad att ha fått det överstökat. Men jag vet inte riktigt hur det känns. Vissa tentor känner men "Aaa? Men varför inte? Det här kanske gick!" eller "Shit, måste hem och plugga till omtentan!". Men idag kände jag lite "Whaaaaaaaat?!". Hänger ni med? Med andra ord så kanske det gick för jag menar jag har ändå lärt mig en hel del och jag kände igen allt. Menvä vad fan frågaäär dem om egentligen? Minst hälften var irrelevant! (Ex. Taxhonans och st bernardhundens parning och avkomma.)

Jag på barnakuten...:
Oj, du hyperventilerar! Och är cyanotisk. Och quincke ödem har du också. Men eeeeeeh, jag vet inte vad jag ska göra för att rädda ditt liv. Men harni hund hemma?!" och så en flashig blinkning på det!

Men sen har jag faktiskt inte lagt ner den mängd tid på att plugga till den här kursen. Det är i princip en kurs om allt man har lärt sig senaste 3 åren fast ur ett BARNperspektiv. Vet ni när jag på allvar började plugga till tentan? 1.5 dagar innan.

Kommer sakna att tentaplugga vid L&B's köksbord, efter sista tentan...

En sak som har slagit mig är, förutom den stora meteoriten från skyn som gjort mig så här dum, det faktum att om jag klarade tentan idag och så har jag en sista i december. Nästa blir inte förrän om 3 år!!! Och då tänker jag såhär: Hur kan man blicka framåt? Planera sin vardag? För hittills har allt kretsat runt tentan och hela ens liv plsneras utifrån när lästa tentadatum är? Vad ska jag fylla mina vardagar med nu om inte jag har en tenta?



Kan det vara separationsångest från skolbänken då? Den har ju ändå funnits där för mig sedan 7 åå! En trygghet i vardagen, jag visste alltid var jag var på väg med mitt liv. Suck, det här med att bli vuxen är inte så roligt alla gånger. Och framförallt måste jag erkänna att jag redan nu blir nostalgisk när jag tänker tillbaka på alla tentaperioder och ångesten och bmcs ruttna,unkna lukt och Ls kalla kök och... Ja. Bittersweet memories. :)
Sköt om er!