tisdag 12 augusti 2008

Den själviska människans tackbön...

Gud jag har så mkt att tacka för...som att
- Jag vet hur känslan av mättnad är, när jag kunde ha haft svårt att finna mat för dagen.
- Jag kan sitta och lyssna till vacker musik, när bombande och gråt kunde vara enda bakgrundsljuden till mitt liv.
- Ett av mina största problem den här veckan var att min mobil gick sönder, när det kunde ha varit hela mitt liv som krashat samman.
- Jag glömmer stänga av kranen, andra har svårt att finna rent vatten att släcka sin törst med.
- Jag har haft semester, andra har inte ens ett jobb till att börja med.
- Jag är omgiven av människor som älskar mig, tänk om jag var utan.
- Jag har ont i magen, det är i a f inte livshotande.
- Mina närmaste vänner är dem jag inte har sett på evigheter och dem är många, vad är annars riktig vänskap?
-Jag har allt detta och ändå klagar jag. Det finns dem som tackar Dig dagen lång, för det lilla dem har. Jag har kommit mkt, mkt lindrigt undan.

I detta ögonblick av frid i mitt liv, inser jag vidden av Din kärlek till mig. Jag förtjänar den inte.